tisdag 28 september 2010

hej alla som vanligt

Tjena. Jag var i Umeå och vände, släpade obegripligt mycket grejer hit och dit, stan var brandgul o jag var krampaktig bakom hyrbilsratten. Och lite lycklig, smet in på Pilgatan med hemresestressen i magen, pressade två koppar kaffe och en vinbärsruta och lovade att jag skulle gråta när jag åkte hem för jag skulle sakna det så mycket (Höll det inte, men så är man väl mest av allt en drama queen i tanken) Så då var man tillbaka där man kan dagarna utantill, jobbar alltid med och mot rutinen. Med den hela morgonen, arbetsdagen, hemvägen så det bara flyyter på och hjärnan är blank när jag kommer hem, knappt ens utmattad. Mot den för att skapa nån sorts mening med mitt liv på kvällarna. Tänkte liksom just gå upp och göra kaffe, mot all logik, just för att jag är sugen och inte för att vakna, aktivera, prestera som resten av dagen. Kanske till och med får svårt att somna ikväll OH MY! rebelliskt, jobbar mot rutinen för att få nåt som inte bara flyter mellan fingrarna. Sen blir det skräptv av alltihop och det är inte vidare avantgarde men man har visst inga ambitioner för tillfället vilket är skönt o lite spännande, om man är positiv alltså. Läser i alla fall fortfarande Fantomerna och vill citera i min blogg varje dag, tror alltid han skriver om MITT liv, börjar nästan bli skämmigt. Men i alla fall fint detta: "Inte heller trivdes han med att sitta och röka cigaretter och lyfta signerade papper från en hög till en annan, prata i telefonen och vara trevlig mot kunder och otrevlig mot leverantörer. Det var denna otrivsel som gjorde att han blev en fanatisk snickare. Han packade bilen full med ungar och mamma och drog till landet varenda fredag för att komma ut till snickarboden så fort som möjligt. Det var ett slags rekreation, precis som kolonitorparnas rabatter var snickeriet för pappa ett substitut för den dagliga gärning som aldrig blev gjord, utan blott såg ut att bli gjord."

torsdag 16 september 2010

Torsdag

Jag var på ICA idag efter jobbet o provianterade, köpte nötter och choklad och när jag kom ut därifrån stod en kille med världens gulligaste spanielvalp i koppel. Fick titta koncentrerat åt ett annat håll för att inte börja grina/gulla okontrollerat. Gick över övergångsstället för att spana på avstånd, på hunden alltså, just precis den sortens ras jag är inne på för tillfället, som en king charles spaniel fast lite tanigare. Vänder mig alltså om och ser ett gäng fyllon stå och gulla med hunden.. Åhh....... ... suck känner jag som väntar på bussen, sen kommer fyllot förbi mig, stannar mitt framför söker ögonkontakt o säger: Vad snygg du e! Jag ba: ehh............... tack! *besvärat* Han: Det är en komplimang till från mig till dig! o tittar allvarligt. Tack säger jag o tänker lyllos detta fyllo som vågar gå runt och sprida glädje, leva i stunden. Själv flinade jag mycket generat efteråt och klev på bussen 17.18 som vanligt..

onsdag 8 september 2010

Va hände? nästan torsdag igen. Man blir bra på att få tiden att gå, inga problem, man blir en annan av verklighetens folk. Gu va verklig jag känner mig, och trött. Har sagt upp rummet också. Älskar i alla fall att ha något att berätta när nån frågar: Hej jag heter Elin jobbar på nomor skadedjursbekämpning i kundtjänsten, bor hemma i Djurås. pendlar. de går bra, mycke bra tack. tack o hej för mig! Så var min lilla stund i rampljuset, den lilla redovisningen jag haft ångest för hela sommaren förbi  "ööh jo de e bra tack, jag är väl ledig eller ööh typ arbetslös?" . Jag är verklig, tack gud.


P.S. 6 timmars arbetsdag skulle ju va bästa medicinen
http://www.feministisktinitiativ.se

torsdag 2 september 2010

Torsdag

Möblerar om fast det är läggdags. Som vanligt tar sig  plötsliga förändringar i sinnevärlden uttryck i att jag planerar om, möblerar om rummet. (Ja asså ja. jag brukar tänka så) Reagerar i fallet möblering precis som på alla andra nya idéer med först: JA! TOPPEN IDÉ! Och kraschar sen när alla möbler står staplade ovanpå varandra mitt i rummet och man får klättra över till andra sidan.. typ.. Vill lite för mycket, lite för snabbt kanske. Men vad den här möbleringen representerar handlar om är inte att vilja saker snabbt, utan uthärda. Bo kvar ett tag och så, tjäna pengar. Hade samtal med chefen idag, hon pratade långsiktigt, december, januari osv... Ja ba: ja.. Ja. ! Antar att jag blir kvar ett tag då.