Gråskala

Jag vet i alla fall en plats dit man kan gå efter några timmars intensivt slösurfande (platser man önskar man va på, människor man önskar man va eller åtminstone va kompis med, soffor i berlin man önskar man sov på, fester man önskar man gick på). Där kan man sitta och glo på bilarna som åker fram och tillbaka i tunneln under en, den bleka kvällssolen över Ume älv, broarna och stans siluett och bortom den, bergen. Se ett flygplan ta sig ner ur askmolnet. & genom motorbruset tänka, allt har väl sin nedrans tid.

Tenta

Sitter här och skriver inte tenta, men smider planer för framtiden. Fick hemtentan i fredags och planerar att vara klar på tisdag. Det går väl sådär, fattar inte vad jag har för problem, för egentligen är det jättekul. Sätter snitsiga rubriker o så: "Vampire Weekend - etnisk skillnad à la mode" heter min första fråga. Det är ju typ ett drömämne att skriva om! Ska bara dricka upp kaffet sen blir det superspeed. På onsdag bär det nämligen av på semester till Uppsala! Längtar!

Det vanliga

Blev nyss så arg när (korridors)dammsugaren inte fungerade att jag sparkade på den, ren frustration. Ska inte lägga ut orden om hur sorgligt maktlös man är på ett sånt här himla ställe, utan istället ordinera botemedel: Kaffe m mjölk och Wild Kids på svt play. Omedelbart.

I

Idag ska jag tvätta och städa, jag går med skor inomhus för det ligger ändå ett lager av grus på golvet. Kör igång med denna lista, skulle kunna säga att den står för treenigheten: förfest, dansgolv, efterfest fast det är ju inte sant. De e la tre sköna låtar, och va lite open minded när ni lyssnar va, speciellt första. Texten är ju genialisk: I've known a few guys who thought they were pretty smart, but you've got being right down to an art... Ok, so you're a rocket scientist? Borde ju vara alla kräsna tjejers (jag) nationalsång.

the Orange Shirt

Status: Sitter på universitetsbiblioteket och pluggar. Kunde varit frid och fröjd om det inte var för att jag egentligen sitter på universitetsbiblioteket och väntar! På att en kille i orange t-shirt ska flytta sig från datorn där jag sparade dokumentet jag ska skriva ut till presentationen imorgon. Nu har han suttit där i 4 timmar... Jag känner mig som vanligt olidligt bitter över en småsak, som ett Seinfeld-avsnitt (har börjat titta igen). Man sitter i fyra timmar och tänker samma tanke: Sitter han kvar, sitter han kvar sitter han kvar, sitter han kvar? Och ja, han sitter kvar...
Det är väl livets dråplighet och funkar bra på TV, men jag lovar, inte lika kul i verkligheten!!



P.S. Jag kunde ju fråga honom om jag bara får skriva ut min grej, men det känns så himla pinsamt efter att jag suttit och stirrat på / cirkulerat runt honom sen kl två. Och jag spillde kaffe på mina kläder för några timmar sen, så jag går runt i blottarrock. Och han sitter kvar... ÅÅÅH.

Mer om musik

Som ni förstår älskar jag låten nedan intensivt, sedan i eftermiddags. Skulle kunna skriva en kulturanalytisk uppsats om den och för en gångs skull tänkte jag trotsa min rädsla att berätta "det självklara" eftersom det fantastiska med låten kanske inte går rätt igenom om man bara kollar lite snabbt på ett youtubeklipp. Så, låt höra vad som är så bra med den då.
Jo, det finns ju nåt helt fantastiskt och motsatsliknande i vers/refräng. I versen står Byrne och skriker ut att han hittar sig själv in another part of the word, med ett vackert hus och en vacker fru som bara inte kan vara hans. Det är väl den moderna människans rotlöshet, Simmel skulle kalla det alienationen men det kvittar egentligen. - Vad gör jag här? Hur har jag kommit hit? Vad finns det att tro på när alla stora sanningar är döda... Ja det som finns att tro på är refrängen, längtan till det naturliga/förmoderna. Alltid lika ouppnåeligt men alltid lika lockande. Inte vara medveten om allt utan bara - letting the days go by, let the water hold me down. Såklart representeras naturen genom härliga afrikanska rytmer och körer, och "Afrika" får vara den moderna västvärldens motsats och drömbild. Och inget fel med det, för bilderna finns hela tiden i glappet, iscensättningen, föreställningen. Alltså åååååhhh så bra. Sen finns det musik jag inte vill skriva ett enda ord om, som denna: Golden Brown

Letting the days go by

Livet går vidare

Den sortens livsleda och totala likgiltighet måste ju bara vända om leda till nåt gott, det är livets gång. Idag har jag skruvat ner min taklampa (nu funkar den inte längre) och spikat ett hål i betongväggen (spiken vek sig), det är kreativiteten som kliar i fingrarna och blomstrar i huvudet, men som fortfarande inte plockat upp all skit som ligger på golvet. Men som har fixat världens bästa present till min nya vän/gamla pojkvän som fyller år imorgon. Har tjatat för honom hur bra den är hela dagen, var nära på att spricka bara för att jag inte får berätta vad det är! Asrolig i alla fall!! Ni kanske får veta imorgon! Känner över huvud taget sådan pysselpepp, vill starta en pysselblogg men då skulle man ju ha ett pysselrum eller i alla fall en liten yta reserverad för ändamålet... och så var vi tillbaka i: ja vill inte booo hääär. Är i alla fall mer glad än ledsen idag, så ni behöver inte oroa er.

Söndagssorgen

Jobbiga ämnen som jag inte vill att min trevliga blogg ska handla om men. Åååååh. Jag tänker sånna finurliga tankar som: det är så dyrt att bo billigt. Hur mycket man kan betala för att slippa gå hem till sitt sorgliga stökiga "hem". Satt hos Axel hela dagen och tittade på datorn och tog 1000 roliga bilder i webbkameran och köpte pizza och tittade på serier och förträngde livet. Igår vas det på bio, såg Greenberg och skrattade lite åt dom handlingsförlamade karaktärerna som till exempel damen framför gjorde, gud vad hon skrattade, men framför allt var det ju isande igenkänning. Efter det, MAX vid E4an, och vad var det vi sa typ tittade på varandra och lyfte ögonbrynen och sa "Roy Andersson..?" och hade aldrig sett så många brutalt överviktiga och ledsamma människor äta hamburgare samtidigt. Inte var vi mycket gladare heller tror jag, men studentrabatt fick man ju i alla fall.

Helgens bästa: SM i CS som min lillebror kom fyra i, vilket jag följt slaviskt över fragbite. Helgens sämsta är att jag bara hatar, det gillas inte.

Tok

Här är jag i en tokig kofta jag köpte idag. Har googlat järnet på "sticka nya muddar till en gammal kofta" osv (hela koftan ramas liksom in av ett slappt och hopplöst svartrosa garn) men inte hittat en enda relevant träff. Har DU nåt tips?? I bakgrunden syns också ett matchande stycke abstrakt oljemålning under arbete, man ä väl en konstnärssjäl. Dock inte vidare inspirerande kring matlagning, till fredagmiddag serverades havregrynsgröt (till frukost också):



Var alltså på kupan idag, och köpte bl a en tokig kofta och böcker. Det var massa intellektuella böcker med fina omslag, till exempel två Hemingway(!) en med kitchigt rosa pappersomslag straight outta 80-talet och en illustrerad "Den gamle och havet" med fina fiskar. Jag lämnade i alla fall kvar "Röda rummet" i supertjusigt rött omslag, fick i sista sekunden påminna mig om att jag ju redan försökt läsa den och tycker den är dötrist.
Skämdes lite för finns det nåt värre än att gilla svåra böcker för deras omslag? Gillar också mest av allt självbiografi och åtminstone nån slags illusion av äkthet, typ Hemingway skriver korta texter om sina "kompisar" (Gertrude Stein, Ezra Pound...). Tror inte att det skiljer sig vidare mycket från vilken dokusåpatittande bloggläsare som helst, bara stjärnorna som byts ut. Men, man är väl som människor är mest helt enkelt...........

Dagsläget

Idag på eftermiddagen har jag suttit på universitetsbiblioteket och läst överkurslitteratur trots att jag borde läsa ikapp (det är jag som student i ett nötskal). Väldigt bra sådan i alla fall, Sartre och Bourdieu i analys av dansbandsmusik! Älskar när man på ett sånt sätt kan ta det lättsamma seriöst och det seriösa lättsamt på samma gång.
Sen har det äntligen kommit igång med hemsidan jag ska göra (shesgotthebeat.se - version 0.1 online just nu, större saker kommer väl snart!) och ända sen jag kom hem har jag suttit här och pysslat med det. Inte ens kommit på att lyssna på en enda låt för jag har varit så inne i det. Låter kanske konstigt men för mig är det ett så himla enkelt nöje, en djungel av 0980982xcgdmysql och det häftiga är ju att man kan ta sig igenom det där, och det är inte ens särskilt svårt bara man klurar lite. Tillräckligt svårt för att man inte är riktigt säker på hur det gått till då, men att man efter lite ihärdigt försökande bara får det att funka plötsligt! Tror det är därför jag bara älskar att göra det på fritiden - om man lärde sig varenda detalj skulle det ju inte finnas nån djungel längre utan kanske en fin trädgård. Astrist!

Supernyttiga rågbullar

Idag har jag bakat "supernyttiga rågbullar". Tycker det är konstigt att folk i allmänhet (och fattiga/snåla i synnerhet) inte gör detta oftare! Frid och fröjd och det godaste man kan tänka sig är det ju, nybakt bröd. Receptet finns här, jag gjorde dubbel sats och det gick fint.

Måndag

Irriterar mig så himla mycket på himla mycket. Som Spotify-reklamen, det började med alla lösrykta och förtäckt (och ibland inte ens det) superskrytiga högskolereklamer som jag bara inte kan stå ut med, antar att det är själva ämnet som värker. Inte ska man hålla på att snacka massa skit, det är ju universitet vi pratar om! Detta har, som en rullande boll, stegrats till total irrtation och tvångstankar om att skruva ner volymen varje gång reklamen drar igång.. Oavsett om det är hudvård for him and her, whatever you prefer, eller Anna Bergendahl. Vad är det värt att slippa gå i taket av irritation var femte minut, ...99 kr/mån? Nä, jag fortsätter klaga. Snålheten gör mig så ledsen ibland. Jag längtar till ett liv där man slapp vara snål mot sig själv, jag skulle absolut inte spruta champagne och hålla på men gott unna mig att slippa irriteras.
Trots allt, hatet lugnades lite sen jag fått gå runt och sjunga med i Strange Things Will Happen (Bara dog lite när jag hörde den nu efter några års frånvaro. Världens bästa intro ju!!) Finns äntligen på Spotify!! Missa inte!!

Lördag

Mycket kan sägas om att bo på 17,5 kvadratmeter, men man blir i alla fall medveten om vikten av möblering. Igår flyttade jag fåtöljen för att passa de nya tiderna (ljusnande och på egen hand) så den är vänd mot fönstret istället för mot röran, så sitter jag där och äter frukost lunch och middag och tittar på himlen.

Den är ljus och hög för våren har kommit till den här stan också. Idag har jag köpt: hammare, spik, cykelkorg, Umeå novellpris novellsamling, arraksboll med kaffe och sushi att ta me. Var på stan ensam (singel) och det gick fint, i alla fall efter stängning. Då kändes det precis som inuti mig: något drog sig tillbaka och lämnade en plats som är tom som rådhustorget halv sex en lördag, lite ödslig men frisk och lätt att andas på.

Jag var en sväng på littfest, där spelade Annika Norlin en enda låt men jag blev tårögd redan på första frasen. Hejdu det var ju ett tag sen, 600 dagar men vem räknar precis. Jag tänkte jag skulle höra av mig och säga att allt är fint...

More about krångel

Det känns som att jag bara skriver om krångel och knas. Och en urbild av det, om man typ skulle göra en charad för krångel, är ju kanske detta: köpa en 100 x 60 cm anslagstavla på loppis, och ta hem den, på cykel, i regnet. Den fick inte plats på nån bredd eller höjd eller längd men nu är den hemma. Jag tror det bara är jag i hela världen som gör såna saker!

Jag var på loppis alltså, och köpte inte det vanliga sextiotalsporslinet och blommiga klänningarna utan en anslagstavla, fem böcker, två LP-skivor. Jag som inte har nån LP-spelare?? Krångel... Däremot väldigt okrångligt, blev glad när jag hittade Barbro Alvings "Personligt" för är det nåt jag samlar på för tillfället så är det böcker av henne!

Rapport

Jag tänkte blogga som man visst kan göra, om saker som är fina, och inte massa känslor och sånt för det kan ju bli så himla omtumlande.
Det här armbandet köpte jag idag, fint, vårgrönt, 39.90. Köpte också jeans, hårspänne, diadem och hårsnoddar, och det kunde lika gärna blivit ett par skor också om inte mitt shoppingsällskap redan tröttnat.
Dripp dropp shoppishopp.

Nej accessoarer, trots att dom är fina andas det väl mycket mellanstadiet/högstadiet att köpa sig lycklig på små smycken. Då blir jag lyckligare av att tänka på Pilgatans morotsbröd med aubergineröra och kaffe + påtår.

Dagens idé: Genusvetenskap i höst?

Life is life

Idag har jag en liten gyllene regel att dela med mig av till alla er som bor eller nånsin kommer att bo i korridor och dela kök med främlingar:
Stjäl inte en halvliter Ben&Jerrys ur frysen från en tjej som planerat att sitta hemma och sörja sin trasiga relation på amerikanskt vis, som sig bör (glass ur paketet). ASSÅ GÖR DET BARA INTE!!

Jag skulle skrika, knacka på hos alla eller i alla fall skriva arga lappar med stora bokstäver om jag inte fått för mig att jag kanske bara lagt glassen nån annanstans.. Skulle ju vara så himla pinsamt om jag ställde till med liv och sen hittade den bortsmält i köksskåpet.

Mattheten.
Ja e singel..

Jag antar att jag i alla fall kan be er ha överseende med bitterheten.

Jakten på ryggsäcken

Massa krångel. Tåget är inställt och var är min väska och varför ska det vara söndag den måndag man måste få tag på folk? Efter fyra utmattade samtal till "bussakuten" och några stycken till en busschaufför med dåligt samvete får jag höra att ryggsäcken närmar sig Skellefteå och detta i telefon:
"Jag hör inte vad du säger... jag tror det är dålig mottagning. Finns du på facebook? Ja men vad bra då lägger jag till dig som vän!"
Nu är ryggsäcken hemma tack vare min nya facebookvän. Godnatt..!